Efter ultraljudet
Hej,
i måndags var vi på det efterlängtade ultraljudet. Dagen blev inte riktigt som jag hade tänkt, då vi fick spendera den på akuten från klockan 08.30-16.00. Jag trodde nämligen att jag fått en propp i vaden. Jag var hur övertygad som helst om att det faktiskt var en propp, men inget tydde på det. Lättnad, även om jag inte riktigt vågade tro på dem ;P
Anyway.. Vi fick lämna akuten för en timme för att kunna gå på ultraljudet. När vi satt i väntrummet höll jag nästan på att kissa ner mig, för man skulle inte kissa på några timmar innan ultraljudet, o eftersom jag suttit på akuten hela förmiddagen så kissade jag inte alls (bara en gång på morgonen kl 06). Om blåsan är full så "flyttas bebisen uppåt" av trycket, så därför vill dem att man helst inte kissar innan. O jag vågade ju inte riskera nånting så jag kunde ju verkligen inte gå på toa. Det var lite jobbigt :P
Väl inne på ultraljudet så var det en barnmorska som genomförde undersökningen. Jag fick dra ner byxorna litet o dra upp tröjan, o en massa blått klegg smetades in över magen (ja, ni vet väl de flesta av er hur en ultraljudsundersökning går till? :P). Sen gick hon igenom hela bebisens kropp, bit för bit - lårbenen, hjärtat, hjärnan (o hjärnhalvorna), ryggraden osv. Allt såg bra ut. Så skönt! Vi fick med oss ett par bilder på den lilla, varav jag tänkte lägga upp den ena bilden (den andre är så svår att tyda).
Här är vårt lilla mirakel;

H*n ville inte ligga still under undersökningen, utan sprattlade frisk med benen. Barnmorskan sa vid ett tillfälle;
- Den vill inte riktigt vara med utan gömmer sig, så jag får jaga efter..
Ville h*n inte visa sig för mamma o pappa? ;)
Nu är jag inte längre speciellt rädd för att något ska gå snett. Jag har börjat förstå att i mitten av december (+ - två veckor) så har vi den här lilla hos oss :) Går ju givetvis inte att FÖRSTÅ fullt ut, men jag har börjat inse det. Förstå det kommer jag nog inte göra förens h*n ligger här bredvid. Helt sinnessjukt.
Idag gör jag bloggen offentlig. Innan har bara kusin Emelie vetat om den. Men nu är ju min graviditet inte hemlig längre, så nu får den som vill gärna läsa.
Lämna gärna en kommentar efter dig så jag vet att Du varit här :)
i måndags var vi på det efterlängtade ultraljudet. Dagen blev inte riktigt som jag hade tänkt, då vi fick spendera den på akuten från klockan 08.30-16.00. Jag trodde nämligen att jag fått en propp i vaden. Jag var hur övertygad som helst om att det faktiskt var en propp, men inget tydde på det. Lättnad, även om jag inte riktigt vågade tro på dem ;P
Anyway.. Vi fick lämna akuten för en timme för att kunna gå på ultraljudet. När vi satt i väntrummet höll jag nästan på att kissa ner mig, för man skulle inte kissa på några timmar innan ultraljudet, o eftersom jag suttit på akuten hela förmiddagen så kissade jag inte alls (bara en gång på morgonen kl 06). Om blåsan är full så "flyttas bebisen uppåt" av trycket, så därför vill dem att man helst inte kissar innan. O jag vågade ju inte riskera nånting så jag kunde ju verkligen inte gå på toa. Det var lite jobbigt :P
Väl inne på ultraljudet så var det en barnmorska som genomförde undersökningen. Jag fick dra ner byxorna litet o dra upp tröjan, o en massa blått klegg smetades in över magen (ja, ni vet väl de flesta av er hur en ultraljudsundersökning går till? :P). Sen gick hon igenom hela bebisens kropp, bit för bit - lårbenen, hjärtat, hjärnan (o hjärnhalvorna), ryggraden osv. Allt såg bra ut. Så skönt! Vi fick med oss ett par bilder på den lilla, varav jag tänkte lägga upp den ena bilden (den andre är så svår att tyda).
Här är vårt lilla mirakel;

H*n ville inte ligga still under undersökningen, utan sprattlade frisk med benen. Barnmorskan sa vid ett tillfälle;
- Den vill inte riktigt vara med utan gömmer sig, så jag får jaga efter..
Ville h*n inte visa sig för mamma o pappa? ;)
Nu är jag inte längre speciellt rädd för att något ska gå snett. Jag har börjat förstå att i mitten av december (+ - två veckor) så har vi den här lilla hos oss :) Går ju givetvis inte att FÖRSTÅ fullt ut, men jag har börjat inse det. Förstå det kommer jag nog inte göra förens h*n ligger här bredvid. Helt sinnessjukt.
Idag gör jag bloggen offentlig. Innan har bara kusin Emelie vetat om den. Men nu är ju min graviditet inte hemlig längre, så nu får den som vill gärna läsa.
Lämna gärna en kommentar efter dig så jag vet att Du varit här :)
Kommentarer
Postat av: Maja
Du kommer att bli en alldeles underbar mamma.
Postat av: Emelie
Du kommer bli världens finaste mamma gumman <3
KRAM
Postat av: Mamma
Härlig bild!
" Kreta klänningen" kommer att bli fin på henne, jag är så övertygad om att det blir en tjej...
Puss o kram från en blivande mormor... :)
Trackback