Då var vid framme vid dagen då det bara är två månader kvar tills de är beräknat att vår lill* ska titta ut. Jag tror personligen att han/hon kommer komma tidigare, men det kan man ju aldrig veta. Dock känns det så. Så om 1 och en halv månad kan jag ha dig här hos mig :) Hur underbart är inte det?

Det märks att det börjar närma sig nu. Jack pratar mycket mer om det o vill ofta buffas med bebisen (den svarar alltid när han pratar med den nu för tiden), o jag har de senaste veckorna (veckan?) börjat tänka mycket på förlossningen. Jag står fortfarande kvar vid att jag inte är rädd inför de, men visst - ju närmre det kommer ju mer tänker man ju på hur det kommer att kännas/upplevas.

Men jag vet ju att man klarar det. Det har alla gjort innan mig o det kommer jag också göra. Men visst - det kommer göra ont utav bara fan :P Men jäkligt spännande o mysigt ska det bli.

På tisdag blir det föräldrargrupp, på torsdag blir det studiebesök på BB/Förlossningen o på fredag blir det ögonläkaren - en (förhoppningsvis) sista gång innan förlossningen. Jag är för en gång skull inte så värst orolig över läkarbesöket då jag inte haft speciellt ont i huvudet (enbart när jag tuggar på läpparna som jag aldrig lyckas sluta upp med - argh på mig själv). Hoppas verkligen verkligen allt ser bra ut, annars skiter sig allting =( Då blir det kejsarsnitt o hela faderullan.. Då kommer allting rasa. Det får bara inte hända. Men det tror jag inte. Jag känner mig frisk.

Funderar på om jag ska be Jack ta en bild på magen nu? Det var ju några veckor sedan. Sist var jag i vecka 25+nåt vill jag minnas... Hm.



Vecka 31+1 (graviditetsvecka 32)

Vet inte om de syns att magen växt nåt? Bristningarna därpå talar för att så är fallet i alla fall :P

Nu ska vi ha lite lördagsmys här innan sängen. Godnatt!